Det urartade sig bättre än vad jag förväntade mig :)
Vilken ångest det var att behöva åka hem från JR , från Gotte och alla underbara människor.
Men det var nog bäst så :) både att jag och gotte gjorde slut men också att vi inte behöver träffa varandra förren om ca ett halv år.
Det skulle varit grymt konstigt om vi behövt träffa på varandra var eviga dag eller nåt i den stilen =/ det hade nog både gjort ont och varit riktigt pinsamt på något konstigt sätt......
Det är nog bara igenligen tur (eller Guds välsignelse som jag gillar att använda istl) att han bor H-sand, även fast det också gör på jobbigt sätt.
Men konstigt nog har jag inte fällt lika många tårar över han och det som varit , som jag trodde jag skulle.!?
Jag kan bara Tacka gud för att det inte blev svårare än så här :) och att han omringade mig med vänner som är helt underbara , vänner som lyssnar och förstår ^^) Jag kan inte vara mer Tacksam.
